Att dimensionera säkerhetslager: En balans mellan risk och kostnad
Säkerhetslager är en kritisk komponent i lagerstyrning, som fungerar som en buffert mot osäkerhet i efterfrågan och ledtider. Att ha rätt mängd säkerhetslager är avgörande för att balansera risken för lagerbrist mot kostnaden för att hålla extra lager. I denna artikel går vi igenom hur man dimensionerar säkerhetslagret baserat på variationen i efterfrågan och önskad servicegrad, inklusive en normalfördelningstabell för att hitta rätt servicefaktor.
Varför behöver vi säkerhetslager?
I en ideal värld skulle efterfrågan vara konstant och förutsägbar, och leveranser skulle alltid anlända i tid. I verkligheten är detta sällan fallet. Efterfrågan kan fluktuera på grund av säsongsvariationer, kampanjer, eller oväntade händelser. Leveranser kan försenas på grund av transportproblem, produktionsstörningar eller andra oförutsedda faktorer.
Säkerhetslager skyddar mot dessa osäkerheter genom att:
- Förhindra lagerbrist: När efterfrågan är högre än förväntat eller leveranser försenas, kan säkerhetslagret täcka upp och förhindra att lagret tar slut.
- Säkerställa kundnöjdhet: Genom att undvika lagerbrist kan företag upprätthålla en hög servicegrad och leverera till kunderna i tid.
- Minimera produktionsstörningar: För tillverkande företag kan säkerhetslager förhindra produktionsstopp på grund av brist på råvaror eller komponenter.
Formeln för säkerhetslager
Storleken på säkerhetslagret beror på två huvudfaktorer:
- Variationen i efterfrågan: Ju större variationen i efterfrågan är, desto större säkerhetslager behövs för att hantera osäkerheten.
- Önskad servicegrad: Ju högre servicegrad företaget vill uppnå, desto större säkerhetslager krävs. Servicegrad definieras som sannolikheten att kunna möta efterfrågan utan lagerbrist.
Formeln för att beräkna säkerhetslagret är:
Säkerhetslager = Z * σ<sub>L</sub>
Där:
- Z: Servicefaktor, som bestäms utifrån den önskade servicegraden. Z-värdet kan hittas i en normalfördelningstabell (se nedan).
- σ<sub>L</sub>: Standardavvikelsen för ledtidsefterfrågan. Ledtidsefterfrågan är den totala efterfrågan under ledtiden.
Variabler att känna till
För att kunna beräkna säkerhetslagret behöver man känna till följande variabler:
- Genomsnittlig efterfrågan per period: Till exempel genomsnittlig daglig eller veckovis efterfrågan.
- Standardavvikelsen för efterfrågan: Ett mått på hur mycket efterfrågan varierar runt genomsnittet.
- Ledtid: Den tid det tar för en beställning att levereras.
- Standardavvikelsen för ledtiden: Ett mått på hur mycket ledtiden varierar.
- Önskad servicegrad: Sannolikheten att kunna möta efterfrågan utan lagerbrist.
Normalfördelningstabell
| Servicegrad (%) | Z-värde |
|---|---|
| 90 | 1.28 |
| 95 | 1.645 |
| 98 | 2.05 |
| 99 | 2.33 |
| 99.9 | 3.09 |
Exempel
Ett företag har en genomsnittlig daglig efterfrågan på 100 enheter, med en standardavvikelse på 20 enheter. Ledtiden är 5 dagar, med en standardavvikelse på 1 dag. Företaget vill ha en servicegrad på 95%.
Först beräknar vi standardavvikelsen för ledtidsefterfrågan:
σ<sub>L</sub> = √(Ledtid * σ<sub>efterfrågan</sub><sup>2</sup> + Genomsnittlig efterfrågan<sup>2</sup> * σ<sub>ledtid</sub><sup>2</sup>)
σ<sub>L</sub> = √(5 * 20<sup>2</sup> + 100<sup>2</sup> * 1<sup>2</sup>) = √(2000 + 10000) = √12000 ≈ 109.54
Z-värdet för 95% servicegrad är 1.645 (från normalfördelningstabellen ovan).
Säkerhetslager = 1.645 * 109.54 ≈ 180 enheter
Slutsats
Att dimensionera säkerhetslager är en komplex process som kräver noggrann analys av efterfrågan, ledtider och servicegrad. Genom att använda rätt formel och variabler, inklusive information från normalfördelningstabellen, kan företag hitta en balans mellan att minimera lagerhållningskostnader och att säkerställa en hög servicegrad.
låt oss dyka djupare in i begreppet standardavvikelse för ledtidsefterfrågan (σ<sub>L</sub>).
Vad är ledtidsefterfrågan?
Ledtidsefterfrågan är helt enkelt den totala mängden av en vara som förväntas efterfrågas under ledtiden. Ledtiden är den tid det tar från att en beställning görs tills varorna anländer till lagret.
Exempel: Om den genomsnittliga dagliga efterfrågan på en produkt är 10 enheter och ledtiden är 5 dagar, är ledtidsefterfrågan 10 enheter/dag * 5 dagar = 50 enheter.
Varför är variationen i ledtidsefterfrågan viktig?
Både efterfrågan och ledtid kan variera.
- Efterfrågan: Vissa dagar kan efterfrågan vara högre än genomsnittet, andra dagar lägre.
- Ledtid: Ibland kan leveranser komma tidigare, ibland senare.
Denna variation i både efterfrågan och ledtid skapar osäkerhet kring hur mycket som faktiskt kommer att efterfrågas under ledtiden. Det är här standardavvikelsen för ledtidsefterfrågan (σ<sub>L</sub>) kommer in i bilden.
Vad är standardavvikelsen för ledtidsefterfrågan (σ<sub>L</sub>)?
σ<sub>L</sub> är ett mått på hur mycket den faktiska ledtidsefterfrågan kan avvika från den förväntade ledtidsefterfrågan. En hög σ<sub>L</sub> indikerar stor variation och osäkerhet, medan en låg σ<sub>L</sub> indikerar mindre variation och osäkerhet.
Hur beräknas σ<sub>L</sub>?
För att beräkna σ<sub>L</sub> behöver vi ta hänsyn till både variationen i efterfrågan och variationen i ledtid. Formeln är:
σ<sub>L</sub> = √(Ledtid * σ<sub>efterfrågan</sub><sup>2</sup> + Genomsnittlig efterfrågan<sup>2</sup> * σ<sub>ledtid</sub><sup>2</sup>)
Där:
- σ<sub>efterfrågan</sub> är standardavvikelsen för efterfrågan per period (t.ex. dagligen).
- σ<sub>ledtid</sub> är standardavvikelsen för ledtiden.
Varför är σ<sub>L</sub> viktig för säkerhetslagret?
Ju större σ<sub>L</sub> är, desto större är risken att den faktiska efterfrågan under ledtiden överstiger den förväntade efterfrågan. För att hantera denna risk behöver vi ett större säkerhetslager. Därför är σ<sub>L</sub> en central komponent i formeln för att beräkna säkerhetslagret.
Sammanfattning
Standardavvikelsen för ledtidsefterfrågan (σ<sub>L</sub>) är ett mått på osäkerheten i den totala efterfrågan under ledtiden. Genom att ta hänsyn till σ<sub>L</sub> kan vi dimensionera säkerhetslagret på ett sätt som balanserar risken för lagerbrist mot kostnaden för att hålla extra lager.